Här sitter jag och är överväldigad

I onsdags kväll deltog jag i en manifestation på Avicii Arena i samband med galan Together for a better day. Galan hölls för att uppmärksamma ungas psykiska hälsa. Vi var ett 70-tal anhöriga till människor som har dött på grund av psykisk ohälsa och där stod vi tillsammans på scenen, inbjudna för att visa hur vi drabbas. Jag är djupt hedrad över uppdraget att hålla ett kort tal vid den manifestationen.

Inför 10 000 åskådare såg jag glittret från tusentals mobillampor som fick hela arenan att se ut som en stjärnhimmel. Det var magiskt vackert och oerhört mäktigt.

Här är mitt tal, där varje ord är precis som jag skrev dem först – rakt ur hjärtat:

Vi är mammor och pappor, bröder och systrar till människor som mådde så dåligt att de inte längre finns bland oss.
Här står vi. Med vår saknad, med vår smärta och med våra frågor.
Här står vi, med vår kärlek till dem som vi har förlorat.
Om vi ger den kärleken en plats, som här, behöver vi inte gå vilse i sorgen.
I stället för att stappla fram och famla i mörker, kan vi vandra under en vid himmel där våra söner och döttrar, bröder och systrar är stjärnor.
Låt den här kvällen lysa upp vår väg.
Och låt oss gå tillsammans, mot en bättre morgondag.

Hela galan visades direkt i SVT Play, på Youtube och Tiktok. Vår manifestation är ca 1:17 in i programmet på Youtube.

Efter mitt tal framförde Gerd och Kungliga Filharmonikerna en specialskriven sång medan vi stod kvar på scenen. Ett fantastiskt effektfullt bildspel med porträtt av dem vi har förlorat visades samtidigt.

På väg ner från scenen mötte jag Klas Bergling, Tim Berglings (Avicii) pappa. Han hade kommit ner till oss anhöriga tidigare under eftermiddagen, medan repetitionerna pågick, och tackade för att vi var där. Jag tänkte på det som förenar oss: Förlusten av en son.